En omfattande översikt publicerad i Frontiers in Psychology 2025 sammanställer dussintals studier som bevisar att dhikr och lyssnande på Koranen är effektiva icke-farmakologiska metoder för behandling av ångest, stress och beroende.
Vetenskapen vänder sig till en uråldrig tradition
Under det senaste decenniet har en intressant trend börjat inom neurovetenskapens och psykiatrins värld: forskare har systematiskt börjat mäta effekten av andliga praktiker på hjärnan och kroppen. En betydande del av dessa studier fokuserar på islamiska andliga praktiker – särskilt Dhikr och recitation av Koranen.
Artikeln av Zahir och Qoronfleh, publicerad i tidskriften Frontiers in Psychology 2025, är en omfattande översikt som syntetiserar årtionden av ackumulerad kunskap inom området.
Dhikr och Koranen: Som icke-farmakologisk intervention
De viktigaste fynden i artikeln är följande:
Effekt på ångest och stress Flera randomiserade kontrollerade studier visar att lyssnande på Koranen – oavsett deltagarens religiösa övertygelse – signifikant sänker ångestbiomarkörer. En scoping review-studie på PubMed (2023) drar också slutsatsen att recitation av Koranen är en effektiv icke-farmakologisk metod som kan användas för att minska ångest, stress och depression.
Dhikr i beroendebehandling Forskare föreslår att Dhikrs repetitiva natur kan påverka de dopaminerga belöningssystemen och därmed spela en stödjande roll i beroendebehandling.
Varför skiljer det sig från Mindfulness? Författarna diskuterar att när dimensionen av mening och transcendens kommer in i Dhikr, skapas ett ytterligare psykologiskt skydd utöver placeboeffekten; de definierar detta som den grundläggande skillnaden som skiljer det från västerländsk ”mindfulness”.
1500 års klinisk observation
Artikeln betonar särskilt följande punkt: Inom den islamiska medicinska traditionen (Unani Tibb) har Dhikr ordinerats i århundraden för melankoli, ångest och psykisk nöd. Den konstaterar att modern vetenskap har varit sen med att bekräfta denna tradition, och att huvudorsaken till detta är att forskningsresurserna har koncentrerats till buddhism/mindfulness-axeln.
”Heartfulness”: Ett nytt koncept föds
Zahir och Qoronfleh rapporterar att islamiska andliga praktiker, liknande mindfulness, kan integreras i modern psykoterapi, och att detta tillvägagångssätt har börjat undersökas under namnet ”heartfulness” (hjärtefrid).
Begränsningar och uppmaning
Artikeln gör en ärlig uppmaning: De flesta befintliga studier involverar små urval och metodologiska begränsningar. Storskaliga, metodologiskt robusta kliniska studier behövs för att Dhikr och recitation av Koranen ska kunna antas som universella psykoterapeutiska verktyg.
